Råcksta väderkvarn – ett kvarnliv på 80 år

av Lars Brynielsson

Då första etappen av Norra Ängby uppfördes på 1930-talet tog vägarna abrupt slut vid gränsen mellan Spånga och Bromma församling. Tingvallavägen, Adilsvägen, Hirdvägen och Danavägen försågs med en minimal vändplan vid gränsen. Spåren av vändplanerna finns fortfarande kvar. Hugleiksvägen och Anundsvägen var vägstumpar som antydde en kommande expansion. Den breda Vällingbyvägen från Runstensplan fortsatte med en smal grusväg som gick upp till Råcksta Gård. Den fyrfiliga och stensatta Bergslagsvägen fortsatte ut i intet och slutade först bortåt Lövsta.

Strax söder om vägen till Råcksta gård finns ett högt berg som kallades för Utkiksberget av de barn som lekte här under 1940-50 talet. På berget finns lämningar från en väderkvarn. Bengt Grothe kommer ihåg att det fanns ett kvarnhjul uppe på berget. Kvarnhjulet har sedan murats in i väggen vid Solursgången i Vällingby centrum.

När Norra Ängby expanderade under 1950 talet försköts Brommas gräns åt väster så att Utkiksberget och området däromkring hamnade i Bromma församling. Där den då nybyggda Hugleikvägen slutar finns en stig som leder upp till Utkiksberget. Efter knappt 50 meter kommer man till resterna av en stensträng åt söder som visar att kvarnvägen hade en vägbredd på cirka 2,5 meter vilket är lämpligt för häst och vagn. En vändplan kan skönjas lite högre upp. Dubbar och borrhåll i berget visar var kvarnen har stått.

Då väderkvarnen hamnade i gränsen mellan Spånga och Bromma har jag inte hittat någon beskrivning av den från Spånga eller Bromma hembygdsföreningar.

Råcksta gård (1)

Inspektorn Pehr Edbom köpte 1801 frälsehemmet Råcksta gård från kyrkoherden Bengt Jungblad för 2 000 riksdaler bancomynt och 8 000 riksdaler i riksgäldsedlar. Köpet inkluderade höstsäde, skatten av torpet Blackeberg och en skattlagd vattenkvarn.

Per Edbom arrenderade och bodde själv på Säby gård i Järfälla men ville också förbättra Råcksta gård. Han fick bl a tillstånd att bygga en väderkvarn för malning av mjöl. De sista åren av sitt liv bodde Per Edbom på Råcksta. När han avled 1828 ärvdes gården av de fyra barnen. 1834 står sonen Pehr Eric Edbom som ensam ägare. Råcksta frälsehemman taxerades då till 8 000 riksdaler, väderkvarnen med ett par stenar 1 300, Kvarnvikens vattenkvarn med tre par stenar 2 650 och Kvarnvikens såg till 950, sammanlagt 12 900 riksdaler.

Från 1842 följde flera ägare innan snuskungen Knut Ljunglöf 1872 övertog och rustade upp Råcksta gård. En ny modern ång- och vattenkvarn vid Kvarnviken blev klar 1883.

Tillstånd att bygga väderkvarnen (2)

Per Edholm anhöll till vintertinget 1804 hos Sollentuna häradsrätt om en laga kallelse till närmaste kvarnägare för deras hörande om uppförande av en ny väderkvarn på Råcksta gård. Detta enligt dåtidens byggnadsstadga kapitl 20 paragraf 4. Sollentuna häradsrätt omfattade socknarna Bromma, Spånga, Järfälla, Sollentuna och Ed.

Den nya väderkvarnen, med ett par stenar, skulle endast användas för gårdens husbehov. Vattenkvarnen vid Kvarnviken för vilken han betalade skatt hade stått stilla under året på grund av vattenbrist vilket skapade problem för såväl gårdens husbehov som de grannar som använde kvarnen.

Häradsrätten samlade in information och höranden från socknarnas kvarnägare. Då Per Edholms ansökan var intygande och då han redan skattade för en oanvänd vattenkvarn fanns det inget hinder att uppföra en kompletterande väderkvarn.

Bandförsäkringar (3)

En väderkvarn långt från gården och ett kvarntorp 180 fot, ca 50 meter, från kvarnen nämns vid inspektion för två brandförsäkringar:

Inspektion utförd den 4 augusti 1875 (Nr 26951–27000 bild 13)

• Nr 16 1 Vädermjölkvarn
• Nr 17 Nedanför väderkvarnen en byggning av timmer med kök och kammare

Inspektion utförd den 4 december 1882 (Nr 26951–27000 bild 7)

• Nr 16 En Vädermjölkvarn betydligt långt från gården
• Nr 17 Byggning av timmer 180 fot från kvarnen

Konklusion

Råcksta väderkvarn bör ha byggts strax efter 1804 av Per Edholm. Kvarnen togs förmodligen ur bruk 1883 då Kvarnvikens moderna ång- och vattenkvarn blev klar. Ett kvarnliv på knappt 80 år.

Hur såg Råcksta väderkvarn ut (4)

Vi saknar en bild på Råcksta väderkvarn. Kan den ha liknat den kvarn som fanns på Värsta gård i Spånga socken? Det kanske fanns en byggmästare i Västerort med specialitet väderkvarnar?

Hur såg kvarntorpet ut (3) (5)

På alla kartor noteras kvarntorpet norr om vägen mellan Stora Ängby och Råcksta gård där statarstugan, senare smedjan, låg. Idag är adressen Björketorpsvägen 15-17.

Göran Finnman minns ett torp vid Anundsvägens anslutning till Jämtlandsgatan, nuvarande Björketorpsvägen, som revs när man byggde bostäderna för sjukhuspersonal på Beckomberga. Det kan ha varit det ursprungliga kvarntorpet?

• 

• 

• 

• 

• 

Kartor (5)

Stockholmstrakten 1861

Bromma västra omkring 1870

Kvarntecknet, utmärkt i en blå ring, söder om vägen mellan Stora Ängby och Råcksta. Två hus är markerade som Kvarntorpet norr om vägen.

Gränskarta 1874

En vändplan för väderkvarnen finns utsatt uppe på berget, se den blåa ringen. Kvarnvägen går upp från vägen mellan Stora Ängby och Råcksta gård, ungefär vid nuvarande Långskeppsgatan nr 61 och 63. Sockengränsen är också ägogränsen mellan Råcksta gård och Stora Ängby

Två byggnader utritade norr om vägen, nr 103, på den plats där smedjan låg.

Vägen som går norr ut är en brant backe ner till Bäcken som förband Kyrksjön med Råcksta träsk. Till höger om vägen låg en soptipp intill skogsområdet nr 41, som kallades Dungen.

Vägen går till Råcksta ägors tegar norr om bäcken.

Referenser

1. Boken Råcksta gård, Från Lilliencrantz till Vattenfall, av Nils Forsgren
2. Sollentuna Häradsrätt Dombok 24 januari 1804 Utslag om Råcksta väderkvarnsanläggning
3. Museet Kvarnvikens Kvarn & Såg, hemsidan brandförsäkringar
4. Spånga fornminnes- och hembygdsgille
5. Kartor Stockholmskällan och Lantmäterimyndigheten