Utrustningen i kvarnen – Centrifugalsiktar

 Centrifugalsiktar tillverkade av K.H. Kühne & Co.
Centrifugalsiktar tillverkade av K.H. Kühne & Co.

Centrifugalsiktar

Siktarna är idag till antalet tre stycken, där varje sikt består av två delar staplade ovanpå varandra. Totalt finns därmed sex stycken siktar, i tre grupper.

Tillverkad av: Två av siktarna (fyra delar) är tillverkade av K.H. Kühne & Co., Löbtau, Dresden.

Tillverkad av: En av siktarna (två delar)  är tillverkade Ferd. Jensen i Danmark under varumärket Skandia. 

Alla siktarna är inköpta från Ferd. Jensens Malmö Franska Kvarnstensfabrik.

Inköpt år: Två av siktarna är ursprungliga och det är med största sannolikhet de från Dresden. Det som talar för detta är att de är numrerade med siffrorna efter varandra samt att märken i golvet visar att det tredje paret siktar är infogade i efterhand. Den tredje sikten vet vi inte när den kom till kvarnen men den har ett rustikt utseende, snarlikt de två andra.

Placering: Alla centrifugalsiktarna står på mellanvåningen.

Funktion: Siktarnas uppgift var att skilja bort det rena mjölet från malgodset mellan varje skråning eller utmalning.

I kvarnen finns sex centrifugalsiktar som står två och två ovanpå varandra. Centrifugalsikten består av en cylinder med en spänd siktduk av siden. I cylindern, som är horisontellt lagrad, roterar ett hastigt gående vingverk oberoende av cylindern. Vingverket gör så att siktgodset fördelas jämnt över hela siktduken och på detta sätt fås en större siktverkan än om endast den nedre delen av sikttrumman använts. Det fina mjölet pressas igenom duken medan grövre delar blir kvar.

Vingverket har snedställda skenor vilka driver siktgodset framåt i en lång spiralformad bana från inloppet till utloppet. De grövre delarna lämnar utloppet som överslag. De centrifugalsiktar som finns i kvarnen står, som nämnts tidigare, två och två. Den övre sikten kallas försikt (”forsigt”, enligt märkning) och den nedre kallas mjölsikt (”melsigt”, enligt märkning) . Siktgodset passerade först den övre, försikten, vilken hade en grövre siktduk för att sedan passera den nedre, finare mjölsikten.

Överslaget (de grövre delarna av siktgodset) transporteras sedan upp till vindsvåningen och förmals återigen medan mjölet transporteras ned genom en trätrumma till källarvåningen.

Maskinernas skick

En av de ursprungliga siktarna har renoverats under 1990-talet och fungerar idag. Maskinen är rengjord och cylindern har fått nya dukar. En ny trumma för påfyllning av siktgods är tillverkad vilken går från vindsvåningen och direkt ned till den renoverade sikten (en mjölsikt). Övriga siktar har inte några synliga skador förutom att dukarna över cylindrarna är trasiga.

Underhåll och skötsel

Föreningens plan och målsättning 2003. Målsättningen har varit att ha en fungerande sikt, dels för att kunna sikta det mjöl som förmals under mjölnardagarna och dels för att kunna visa hur sikten fungerar när det är· visningar i kvarnen. Det är inte tänkt att alla siktarna ska sättas i fungerande skick. Ett av problemen med maskinerna i kvarnen är att hålla dem rena. Det skulle innebära alltför mycket arbete att rengöra alla cylindersiktarna inför en förmalning.

Kommentar Dikman & Thomé 2003. Från föreningens håll har man valt att använda en cylindersikt i stället för plansikten på vindsvåningen av den anledningen att plansikten är mycket svårare att rengöra. Här har man alltså gjort en praktisk avvägning som vi tycker är rimlig. När kvarnverket är igång utan någon hantering av siktgods kan luckan vara öppen in till cylindern. Det är då lätt att förstå processen.

Genomförda åtgärder. 

Februari 2017. Byte av siktdukar. De gamla var från 1990-talet och hade blivit slitna.

Oktober 2019. Byte av utvändigt tyg eftersom de gamla börjat falla i bitar. Det nya har vävts av medlemmar i föreningen.

Referens

Kvarnvikens Kvarn i Råcksta: En kulturhistorisk dokumentation, av Lisa Dikman och Maria Thomé, 2003.