Plansikten
Tillverkare: Troligen tillverkad i Tyskland.
Inköpt år: Den är förmodligen samtida med valsstolen, det vill säga omkring efter år 1916 (möjligen 1928).
Placering: På vindsvåningen
Funktion: Siktning i samverkan med den dubbla valsstolen.
När man i början av 1800-talet ville framställa ett mjöl utan skal och groddar, var man tvungen att sikta det efter förmalningen. Plansikten hör ihop med den dubbla valsstolen. Efter matning genom valsstolen går malgodset, som består av skrot (skaldelar med vidhäftande kärna), grova, medelfina och fina kärnor, dunst och mjöl till plansikten. Efter varje matning siktas mjölet så att det återstående malgodset skall bli så rent från mjöl som möjligt.
Plansikten består av två självständiga siktsystem, vilka är sammansatta av tolv ovanpå varandra sittande siktramar. De båda siktsystemen är förenade genom ett gemensamt ramverk av järn, som vanligen är upphängt i taket med stållinor. Siktens rörelse åstadkommes genom en rotation av en i dess mittpunkt excentriskt lagrad vikt. Siktramarna har oftast brons- eller sidensiktduk av olika grovlek, vilket gör att man med en enda sikt kan få siktgodset uppdelat i flera produkter av olika grovlek. Skal och groddar kallas också med ett gemensamt ord för kli, vanligt som foder för boskap och som hälsokost.
Maskinens skick
Plansikten är renoverad på 1990-talet. Den har utbytta och nytillverkade ramar.
Underhåll och skötsel
Föreningens plan och målsättning 2003. Föreningen har inte för avsikt att använda plansikten då den är allt för svår att hålla ren.
Kommentar Dikman & Thomé 2003. Vi har förståelse för att plansikten inte kan användas att sikta malgods då den kräver omfattande rengöring mellan förmalningarna. Den kan idag köras utan malgods och besökaren kan då iaktta den speciella rörelse plansikten har. Den har därför en pedagogisk funktion.
Genomförda åtgärder. –
Referens Kvarnvikens Kvarn i Råcksta: En kulturhistorisk dokumentation, av Lisa Dikman och Maria Thomé, 2003.