Utrustningen i kvarnen – Spetsmaskin

Eureka spetsmaskin
Eureka, separating and scouring machine

Spets- och skalmaskin

Tillverkare: Enligt märkning är det Howes, Babcock and Ewell, Silver Creek. NY, USA. Sedan 1892 heter företaget S. Howes LLC och fortfarande aktivt. Företaget använde namnet Howes, Babcock and Ewell mellan år 1879 och 1888.

Läs mer om hur maskinen fungerar här (engelska).

I Sverige salufördes denna maskin av Wilh. Harmsen Stockholm och AB Kvarnmaskiner Malmö. I Harmsens katalog från 1881 anges priset 725. Brandförsäkringen anger 700 kronor.

Illustrerad katalog Wilh. Harmsen Stockholm 1881. Renmaskin Eureka. Vår är märkt No. 1.

Inköpt år: 1882. I brandförsäkringsbrevet från 1883 finns 1 sädesrensare upptagen. Det är troligt att det är denna maskin som åsyftas då den är av ålderdomlig karaktär.

Den som finns i kvarnen på mellanvåningen är köpt från Malmö Franska Kvarnmaskiner.

Placering: Den ena på vindsvåningen och den andra på mellanvåningen.

Funktion: Innan själva förmalningen rensas spannmålen genom olika tekniker. Detta för att få ett högt utbyte av rent och, ur bakningshänseende, högkvalitativt mjöl.

Eureka, separating och scouring machine
Eureka modell No. 1. kapacitet 20 till 30 ”bushel per hour”, cirka 700 till 1100 liter per timme.

I Kvarnvikens kvarn finns det två snarlika rensmaskiner vid namn ”Eureka”. De är i huvudsak tillverkade i trä och har sammankopplad remdrift. På vindsvåningen hälls säden först i en trätratt och forslas sedan genom en trätrumma ner till maskinen på mellanvåningen.

Eureka, separating och scouring machine
Försåll på rensmaskinen på mellanvåningen. Stora partiklar faller ut i den yttre lådan till höger, mindre i den inre. 

I denna passerar säden först ett grovmaskigt svagt lutande skaksåll, ett så kallat försåll och faller där genom sållet medan grova föroreningar förs vidare ned i en öppen behållare vid sidan av maskinen. Under det grovmaskiga nätet finns ett finmaskigt, som säden inte faller genom. Däremot mindre partiklar som ogräsfrön och sand.

Med ett transportband under sållen förs säden vidare in i en kammare i maskinen. Där avlägsnas vidhäftande smuts, yttre cellulosahinnan och skägget på sädeskornen. Även en del av grodden avlägsnas vilket är viktigt eftersom grodden försämrar mjölkvaliteten om den finns med vid förmalningen.

Maskinen arbetar så att den genom ett hastigt roterande vingverk kastar kornen mot en smärgelmantel och därmed sliter eller nöter av det som ska avlägsnas. Det som rensats bort från säden avskiljs med en aspiratör. Aspiratören använder sig av en kraftig luftström för att lyfta och forsla bort de lättare partiklar som renset utgör.

Från början gick aspirationsutblåset ut genom en trumma som var placerad mellan elevatorns trummor, ned till nedre bottnen, vidare till maskinrummet och sedan ut. Renseriet hade troligtvis en egen fläkt. Säden forslas sedan ned till nedre bottnen genom en trätrumma. Här kunde säden antingen passera en cylindertriör för att sedan, med hjälp av elevatorn, transporteras upp till vindsvåningen eller också gå direkt till elevatorn för vidare transport uppåt.

De båda ”Eurekorna” ser snarlika ut men på den vindsvåningen har  inget skaksåll utan säden går direkt in i maskinen. De har också delvis olika benämningar och funktion.

Maskinernas skick

Spetsmaskinen är rengjord och en del mindre trälagningar har gjorts på trummor och elevatorn.

Underhåll och skötsel

Föreningens plan och målsättning 2003. Målsättningen med spetsmaskinen är att den ska sättas i fungerande skick.

Kommentar Dikman & Thomé 2003. Det är viktigt ur en pedagogisk synvinkel att rensmaskinen sätts i funktionsdugligt skick då den inte är helt lätt att förstå bara genom att titta på den. Det är bra att försöka efterlikna den befintliga trumman på borstmaskinen men det bör dock få synas vad som är original och vad som är nytt. Tyngdpunkten bör alltså ligga på utförande- och materiallikhet och inte på ett ålderdomligt utseende.

Genomförda åtgärder.

Referens

Kvarnvikens Kvarn i Råcksta: En kulturhistorisk dokumentation, av Lisa Dikman och Maria Thomé, 2003. Texten är uppdaterad.