Hur fungerade egentligen Kvarnvikens kvarn? Vi kan inte med säkerhet säga hur kvarnen användes, vi har inte hittat någon skriftlig redogörelse. Vad vi har är en välbevarad anläggning där det mesta är sig likt från 1880-talet. Vad vi kan göra är att ”läsa” kvarnens maskiner och utrustning. Utifrån detta kan vi skapa en bild hur kvarnen kan ha använts.
Även om kvarnen i stort är intakt från 1880-talet så har en ombyggnad skett omkring år 1900. Den första tiden, från 1882 till 1900, kallar vi Kvarnvikens Kvarn I.
Under den här perioden skedde malning med de fyra stenparen som då fanns i kvarnen. Mjölet siktades sedan i någon av de tre siktarna som finns på mellanvåningen. Dagens besökare får uppleva just detta, eftersom vi renoverat ett stenpar och en sikt. Men det som dagens besökare inte ser, är hur automatiserad kvarnen ursprungligen var. Säden kunde matas med transportörer och elevator från inlastning och in i magasinet. Och säden kunde matas via transportör till kvarnen där säden maldes och skitades. Därefter kunde mjöl och kli matas tillbaka till magasinet för packning. Och mycket av de här flödet var helt automatiserat, som i en modern processindustri.
Vi har lagt upp en sida som ger en översiktlig beskrivning av denna första period (klicka här).
Vid ombyggnaden år 1900 skedde flera saker. Den ursprungliga turbintuben i trä ersattes av en i betong som lades under marken. Samtidigt ersattes ett av stenparen med klämvalsstol, valsstol och plansikt. Detta gjorde malningen mycket enklare.
I övrigt så kunde kvarnen fungera på samma sätt som tidigare. Vi kallar denna period för Kvarnvikens Kvarn II. Denna period varade till nerläggning 1950 (läs mer här).
Sedan följde en 30 år lång period då kvarnens maskiner sakta förföll eftersom de inte användes. Men 1984 bildades föreningen som nu tar hand om kvarnen. Och vi är framme vid Kvarnvikens kvarn III och nutid, då kvarnen fungerar som museum. Föreningen har successivt renoverat maskiner och utrustning, men än är långt ifrån allt renoverat. Du kan läsa mer här hur kvarnen används idag.
Mycket är som sagt intakt sedan 1880, och det gäller också kraftöverföringen. I alla fall i själva kvarnen. Kraftöverföringen till magasinet är tyvärr skadad. Du kan läsa här om hur kraftöverföringen i kvarnen och magasinet ursprungligen fungerade.
Du måste logga in för att kommentera.