1. Fornkullen
Här ligger ett gravfält från yngre järnåldern. Det utgörs av två högar och 28 runda stensättningar. Den största högen kallades i trakten för ”Kungshögen”. Området är delvis undersökt av arkeologer i början av 1950-talet.
Fråga: När infaller yngre järnåldern?
1) 400 till 1100 e.Kr. (efter vår tideräkning)
X) 500 f.Kr. (före vår tideräkning) till 400 e.Kr.
2) 1700 till 500 f.Kr.
2. Grimsta gård
På den här kullen låg Grimsta gård.
Socknens alla gårdar listades första gången i jordeboken upprättad år 1539. Hässelby hade då tre gårdar (Norrgården, Mellangården och Södergården), Vinsta hade tre gårdar (Norrgården, Uppgården och Nedergården), Vällingby två gårdar (Storgården och Lillgården), Råcksta två gårdar, Grimsta en gård (tidvis fanns här två gårdar). Dessa elva gårdar utgjorde traktens hela bebyggelse. Några torp fanns ännu inte.
Bönderna i Grimsta, Vällingby storgård, Hässelby Norrgård samt Hässelby Södergård var vid mitten av 1500-talet självägande skattebönder. De övriga gårdarna var bebodda av landbor som arrenderade marken av bönderna.
Fråga: Gårdarnas bebyggelse kom under århundrandena att förnyas många gånger. Vilka av gårdarnas huvudbyggnader finns kvar idag?
1) Råcksta gård och Vinsta gård
X) Råcksta gård
2) Vällingby gård, Hässelby gård och Råcksta gård
3. Forngravar
Här ligger ett gravfält med två högar och en stensättning. Dessa gravar är förmodligen från järnåldern och låg på kullens högsta punkt. Idag syns endast en hög som är insjunken på mitten. På kullen väster om fotbollsplan finns ytterligare ett stort gravfält.
Under yngre järnåldern uppstår den bebyggelsefördelning som kom att bestå ända fram till våra dagar. De stora gravfälten (så kallade ättebackar) är begravningsplatser som tillhörde var sin gård. I området finns sex sådana gravfält. Intill dem låg de förhistoriska bytomterna för Vällingby, Grimsta och Råcksta gård.
Fråga: Varför finns det så få lämningar från stenåldern och bronsåldern i Vällingby?
1) Lämningar har förstörts av jordbruket
X) Området var före järnåldern till stor del täckt av havet
2) Skattjägare har plundrat gravarna
4. Husgrund från torpet Samarien
Vid mitten av 1700-talet hade Grimsta gård två backstugor (liten stuga belägen på annans mark och utan eget jordbruk). Den ena låg vid Kanaan, den andra vid Oljeberget (idag på Råcksta begravningsplats). Något senare tillkommer de två torpen Samarien och Galiléen. På den här platsen låg torpet Samarien.
Fråga: Var låg det område som i bibeln kallas Samarien?
1) Mellan Judéen och Galiléen
X) Norr om Galiléen
2) Söder om Judéen
5. Husgrund från torpet Galiléen
Torpet Galiléen har på kartor från 1800-talet fått olika placeringar. 1809 var Galiléen placerad där torpet Samarien senare låg. På kartor från 1845 och framåt låg torpet här i västra ändan av Grimstafältet. Kanske flyttade torparen och namnet följde med familjen.
Fråga: Vad betydde ordet torp under 1800-talet?
1) Liten stuga
X) Ett enklare sommarställe
2) Mindre hus med tillhörande mark som arrenderades av torparen
6. Husgrunder vid Kanaan
1786 arrenderade grosshandlare Jacob de Ron senior Kanaan och omvandlade den lilla backstugan till ett sommarställe. I dalgången ned mot Mälaren lät de Ron anlägga en praktfull trädgård med kryddängar, fruktträd, lusthus, gångar, planteringar och dammar. På den här platsen byggdes ett orangeri.
1882 ägde grosshandlare Knut Ljunglöf Kanaan. Orangeriet ersattes då av ett boningshus, förmodligen för att hysa de personer som arbetade på gården. Det huset brann ner på 1960/70-talet.
Spår av trädgården kan idag ses i de gamla knotiga fruktträden. Letar du noga hittar du även rester av dammarna.
Fråga: Vad är ett orangeri?
1) Ett uppvärmt växthus med stora fönster mot söder
X) En apelsinlund
2) En frukthandel
7. Kanaan
Det nuvarande huset i Kanaan, som idag är kafé, uppfördes 1881 som sommarbostad för Knut Ljunglöf. Nere vid vattnet anlades en ångbåtsbrygga. Härifrån kunde man bekvämt resa till och från Stockholm.
Under 1890-talet lät Knut Ljunglöf bygga ett större sommarresidens i Blackeberg, Ljunglöfska slottet, som stod klart 1893.
Fråga: En av de första ångbåtarna som trafikerade bryggan i Kanaan hette M/S Lofö. Båten finns kvar än idag men har ett annat namn. Vad heter båten?
1) M/S Gurli
X) M/S Mariefred
2) M/S Blidösund
8. Sjöhagen
Bostadshuset byggdes 1905, på initiativ av Knut Ljunglöf. Det var ett av de första monteringsfärdiga husen i Stockholm. Huset kom i sektioner från Hällefors och stod klart på sex veckor, inklusive grunden. Samtidigt anlades en stor trädgård (på det område som idag är en båtuppläggningsplats och parkering). Marken hade då varit obrukad i många år och vuxit igen. Jorden vändes av oxar med mullskopor och plöjdes sen med häst, varpå sopor (komposterbart matavfall) hämtade på pråmar från Riddersvik.
Marken inklusive huset arrenderades av Johan Ekblom. Han planterade ett stort antal frukträd, anlade frilandsodlingar och bänkar med tidiga grönsaker. Fru Matilda Ekblom sålde grönsaker, bär, frukt och blommor som familjen odlat i Sjöhagen i ett stånd på Hötorget.
Familjen tvingades flytta 1928 efter att marken hade sålts till Stockholm stad.
Fråga: Hur togs sig Matilda in till Stockholm med sina varor?
1) Med spårvagnen från Islandstorget
X) Med tåg från Spånga station
2) Med ångbåt från bryggan i Kanaan
9. Kvarnvikens kvarn
Knut Ljunglöf köpte Råcksta gård år 1872. I köpet ingick dalgången ned mot Kvarnviken. Här lät han riva den gamla hjulkvarnen och bygga en ny ång- och vattenkvarn som var mycket modern för sin tid. Den stod färdig 1883.
Kvarnen drevs med en vattenturbin. Som reservkraft fanns en lokomobil (ångmaskin). Senare ersattes lokomobilen först av en råoljemotor och sedan en elmotor.
Här maldes säd från bönder i området, såsom Akalla, Lunda, Spånga, Lovö och Färingsö. Samt från Ljunglöfs egna gårdar Råcksta, Vällingby, Beckomberga, Edeby och Tuna.
Råcksta gård och Kvarnvikens kvarn köptes av Stockholm stad 1927. Kvarnen lades ner i början av 1950-talet.
Fråga: Vilket år drogs elektricitet fram till Kvarnviken?
1) 1941
X) 1933
2) 1925
10. Kvarnbäcken
Längs med ån som rinner mellan Råcksta träsk och Mälaren fanns mot slutet av 1600-talet tre eller fyra skvaltkvarnar. De tillhörde Råcksta, Hästa, Vällingby och Grimsta byalag.
Fråga: Vad är en skvaltkvarn?
1) En enkel väderkvarn
X) En mindre vattenkvarn med horisontellt placerat vattenhjul
2) En vattenkvarn med ett litet vertikalt vattenhjul i trä
11. Råcksta träsk
Vattennivån i sjön sänktes 1950 med ca 1,5 meter i samband med bygget av SL’s vagnhallar i Vällingby. För att förbättra vattenomsättningen i sjön byggdes samtidigt en avloppstunnel under Bergslagsvägen och diket mellan Kyrksjön och Råcksta träsk fördjupades.
Fråga: Vattenkvarnar får sin kraft från vattnet som samlas i sjöar och dammar. Den naturliga vattenföringen i vattendraget ändras då. Vad kallas detta sätt att magasinera vatten?
1) Vattenbalans
X) Vattenreglering
2) Vattenlås
12. Husgrund från torpet Oljeberget
Det äldsta torpet i trakten är Grimsta torp som omtalas redan år 1623. Det låg möjligen här och döptes senare om till Oljeberget. Men platsen kan ha varit bebodd mycket tidigare eftersom man här har hittat en bronsyxa från bronsålder eller äldre järnålder.
På kartor efter 1950 placeras namnet Oljeberget felaktigt på berget som ligger 3 km väster om husgrunden.
Fråga: Torpet Oljeberget har tidvis varit ett båtsmanstorp. Vad var ett båtsmanstorp?
1) Ett boställe för en sjöman
X) Ett boställe för en indelt soldat i flottan
2) Ett boställe för en pensionerad örlogsman
13. Råcksta gård
Under 1500-talet ägdes Råcksta gård av Helgeandshuset på Riddarholmen. På Råcksta tog man då emot åldringar, fattiga och sjuka. År 1551 flyttades verksamheten till Danviks hospital.
Stockholms justitieborgmästare Johan Lilliecrantz blev på 1600-talet ägare till Råcksta. Under hans tid blev gården ett säteri.
Myntmästaren Anders Strömner lät bygga dagens huvudbyggnad, som stod klar på 1720-talet och då var rödmålad. I början av 1870-talet köptes gården med tillhörande mark av grosshandlare Knut Ljunglöf. Familjen Ljunglöf ägde gården fram till 1927 då den såldes till Stockholms stad.
Fråga: Vad betyder det att Råcksta gård under 1600-talet var ett säteri?
1) Att gården användes för hästavel
X) Att gården var skattefri
2) Att gården var en fäbod med inhägnad vall
14. Vattenfalls kontorsbyggnader
Vattenfalls tidigare huvudkontor i Råcksta tillhör Stockholm mest storslagna byggnader. Anläggningen började uppföras år 1958 efter ritningar av arkitekt Sven Danielson och stod färdig 1964 och var på den tiden räknat som norra Europas största kontorshus. Som mest hade 3 000 personer sin arbetsplats här.
Fråga: Vattenfall avvecklade vid årsskiftet 2012/2013 sin verksamhet i Råcksta. Vart flyttade de sitt huvudkontor?
1) Värtahamnen
X) Kista
2) Solna
15. Älvkvarnsstenarna vid Vittangigatan 4
Här ligger ett stenblock från istiden med skålgropar, även kallade älvkvarnar.
Skålgropar ristades framförallt under bronsåldern. De förekommer ibland i små grupper som här i Vällingby, men de ingår också ofta i mer avancerade hällristningar med figurer. Skålgropar kan hittas på släta rundhällar, flyttblock och i kantkedjor på gravhögar. Den vanligaste tolkningen av groparnas funktion är att de har spelat en viktig roll inom bronsålderns fruktbarhetskult. Men andra användningsområden har också föreslagits. På en del platser har offer i älvkvarnar använts för att försöka bota sjukdomar ända in i historisk tid.
Fråga: Brons är en legering (blandning) mellan två metaller. Vilka metaller?
1) Koppar och järn
X) Koppar och tenn
2) Koppar och silver
16. Jan-Pers stuga
Jan-Pers stuga byggdes under andra hälften av 1700-talet. Stugan var ursprungligen en parstuga och är idag den enda kvarvarande byggnaden från den gamla bondbyn i Vällingby.
Bonden Jan Persson, mannen som gett namn åt stugan, bodde här på sin ålders höst vid sekelskiftet 1900. Jan Persson var född 1817. Han hade som ung man ärvt en av gårdarna i Vällingby (1/8 mantal) av sin far tillsammans med mark nere vid Mälaren. Jan-Pers holme norr om Kvarnvikens båtklubb bär också hans namn. På sin ålders höst sålde han marken till Knut Ljunglöf och fick bo kvar i stugan som fick hans namn till sin död 1904.
Under 1940-talet beboddes stugan av den pensionerade stataren och stenarbetaren Magnus Eriksson, som tidigare arbetat på Råcksta gård, och dennes vuxna dotter Greta. Då Vällingby centrum byggdes vräktes de.
Fråga: När invigdes Vällingby centrum?
1) 1951
X) 1954
2) 1959
17. Kvarnsten i Solursgången
I väggen vid Solursgången har en kvarnsten murats in från Råcksta väderkvarn. Väderkvarnen låg 300 meter öster om Råcksta gård på berget söder om gångvägen som förbinder Långskeppsgatan i Norra Ängby med Björketorpsvägen i Råcksta.
Råcksta väderkvarn byggdes runt 1804 av inspektorn Per Edholm. Den nya väderkvarnen med ett par stenar skulle användas för gårdens husbehov. Vattenkvarnen vid Kvarnviken hade då stått stilla under året på grund av vattenbrist, vilket skapade problem för såväl gårdens husbehov som de grannar som använde kvarnen. Intill väderkvarnen byggdes också ett kvarntorp som bostad till mjölnarfamiljen.
Kvarnen togs förmodligen ur bruk 1883 då Kvarnvikens moderna ång- och vattenkvarn blev klar.
Fråga: Vi vet inte om Råcksta väderkvarn var en holländare eller en stubbkvarn. Vad är skillnaden?
1) Stubbkvarnen har fyra vingar medan holländaren har fler
X) Stubbkvarnen är en fyrkantig byggnad medan holländaren är rund
2) I stubbkvarnen vrids hela kvarnhuset medan holländaren har en roterbar toppkupol